Ladugårdsugglan
Varför är slagugglan utrotningshotad i Danmark?
Om man spolar tillbaka till 1960-talet var slagugglan en av Jyllands vanligaste ugglearter. Så är tyvärr inte fallet idag, snarare tvärtom. Slagugglan är nu en av de mest hotade ugglearterna i Danmark, och den riskerar att försvinna som inhemsk art om inget görs.
Det finns för närvarande mindre än 15 häckande par fjällugglor och några enstaka fåglar, främst koncentrerade till Himmerland. De återstående häckande paren bor dock så långt ifrån varandra att deras ungar kan ha svårt att hitta varandra och bilda nya par. Arten är därför i akut behov av hjälp om den ska kunna överleva som häckfågel i Danmark. För att uppnå en stabil och livskraftig population behöver arten nå över 100 individer.
Fakta om tornugglan
Slagugglan är Danmarks minsta häckande uggla och kan i storlek jämföras med en koltrast. Den mäter mellan 22-25 cm och har en kampvikt på mellan 150 och 200 gram. Den känns igen på sitt mycket lilla huvud, sina långa ben och sina gula ögon. Fjädrarna ändrar färg beroende på var på kroppen man tittar. På ovansidan är fjädrarna brunaktiga och vitspräckliga, medan undersidan är vitaktig med svaga mörka ränder. Slagugglan häckar när den är cirka 1 år gammal och kan producera sex ägg och ungar per par och år under gynnsamma (matnings-) förhållanden.
Deras favoritföda är möss, daggmaskar och skalbaggar och de bästa förutsättningarna för att hitta föda är ett varierat landskap nära en gård med bryn och gräsremsor i kombination med betade områden där slagugglorna kan lokalisera sina byten. Det moderna jordbruket med stora enhetliga fält är därför en av orsakerna till att antalet slagugglor minskar.
Fjällugglepopulationen minskade kraftigt under 2005, och det genomsnittliga antalet flygga ungar mer än halverades från 2,8 till 1,2 flygga ungar. Detta beror helt klart på brist på föda under ruvnings- och utflygningsperioden. Matbrist har varit en central punkt i kampen för att hålla tornugglan vid liv, och därför har man under de senaste åren placerat ut mat (dagsgamla kycklingar som tömts på gulesäckar) på platser där tornugglan lär sig att samla den. På så sätt hålls det genomsnittliga antalet ungar som flyger från boet så högt som möjligt och populationen kan fortsätta att växa. Utöver dessa insatser har ett stort antal holkar också satts upp på platser där det finns kända par av slagugglor och platser där slagugglorna förväntas bosätta sig. Dessa insatser utförs av frivilliga som är engagerade i frågan och genom projektet "Project Barn Owl".
För mer information:
I sin vetenskapliga rapport har DCE (Danish Centre for Environment and Energy) dokumenterat fjällugglans biologiska livsmiljö, inklusive vad fjällugglan kräver av sin livsmiljö. Läs mer här:
Vad är Project Barn Owl?
Projekt Slaguggla är en arbetsgrupp som inrättats av VFR (Vildtforvaltningsrådet). VFR har satt samman en slagugglegrupp med representanter från flera intressenter och gruppens viktigaste uppgift är att leda arbetet och insatserna för att rädda slagugglan från utrotning i Danmark. Gruppens medlemmar består av representanter från:
- Jordbruk och livsmedel
- Djurskyddet Sverige
- Danska Naturskyddsföreningen
- Danska jägarförbundet
- Dansk Ornitologisk Förening
Den nationella arbetsgruppen arbetar tillsammans med lokala entusiaster för att hålla de återstående paren av fjällugglor vid liv i Danmark. De är också ansvariga för att organisera en långsiktig räddningsplan som kommer att innehålla nödvändiga mål, åtgärder och ekonomiska beräkningar av vad en sådan räddningsplan kommer att kräva i form av insatser och resurser. Projektet kommer att pågå under de kommande fem åren.
En miljon till förbättringar av livsmiljöer
I juni 2021 lovade miljöminister Lea Wermelin att stödja projektet med 1 miljon danska kronor, som ska användas till försöket att förbättra livsmiljön för tornugglor. Försöket syftar till att undersöka om och hur man kan optimera livsvillkoren för tornugglor så att de kan klara sig själva och hitta tillräckligt med mat för att upprätthålla och öka populationen. Project Barn Owl har inlett ett samarbete med frivilliga kattugglevärdar som redan har kattugglor på sin egendom, där de ger tillgång till holkar och regelbunden utfodring. Skötarna kommer att få råd från gruppens medlemmar, som var och en bidrar med sin egen kunskap i frågan.
Aalborg Zoo och Aarhus universitet bidrar tillsammans med de många frivilliga som är involverade också till Project Barn Owl. Arbetet omfattar bland annat stödutfodring av dagsgamla ungar till tornugglorna för att säkerställa ungarnas överlevnad och uppsättning av holkar, eftersom tornugglan inte har många naturliga boplatser. En viktig del av arbetet är också att bygga upp ett nätverk av frivilliga för att öka antalet personer som är involverade i att lokalisera tornugglor, samt att fokusera på och sprida projektet. Resultaten av insatserna följs upp av forskare från Aarhus universitet, och Aalborg Zoo stöder den nationella arbetsgruppen genom att samordna det lokala bevarandearbetet för slagugglan.
Aalborg Zoos Conservation Fund har också öronmärkt 25.000 DKK under 2019, 2020 och 2021 för att stödja akuta och tillfälliga åtgärder för att upprätthålla, och förhoppningsvis öka, den befintliga populationen av tornugglor i Danmark.
Hur du kan hjälpa till
Om du vill göra skillnad för fjällugglorna i Danmark och stödja Project Barn Owl kan du donera valfritt belopp direkt till Mobila betalningar 309120 (Aalborg Zoo).
Om du har observerat kyrkugglor eller vet var det finns ett häckande par, vänligen rapportera det till [email protected] Du kan också kontakta Cino Pertoldi, professor vid Aalborgs universitet, på [email protected]
Läs broschyren om tornugglan:
