Dvärgflodhäst

Dvärgflodhästens enda nära släkting är den vanliga storflodhästen.
Både dvärgflodhästen och jätteflodhästen lever i Afrika. Den stora flodhästen lever på savannen, medan dvärgflodhästen lever i regnskogarna i Västafrika.

Pygméflodhästen upptäcktes först av forskare under förra århundradet. När man först såg en pygméflodhäst trodde man att det var en unge till den stora flodhästen. Först senare insåg man att det rörde sig om en separat art.

Dvärgflodhästen är mycket skygg och gör allt för att undvika kontakt med människor. Den lever oftast ensam, men kan samlas i små familjegrupper.

Om dvärgflodhästen tillbringar tid i solen förlorar den vatten genom huden fem gånger snabbare än en människa. Den behöver därför vistas i en skuggig och fuktig miljö. Näsvingar och öron kan stängas när den är under vatten.

När den matas låter den så mycket att den kan höras på 50 meters avstånd.

• Utbredning: Spridda i låglandsregnskogarna i Västafrika, Liberia, Sierra Leone, Guinea och Elfenbenskusten
• Population: Starkt utrotningshotad i vilt tillstånd, främst på grund av förstörelse av livsmiljöer
• Vikt: 180-260 kilo
• Höjd: 77-83 centimeter
• Kroppslängd: 140-160 centimeter
• Parningssäsong: Okänd i naturen. I fångenskap kan ungar födas året runt
• Könsmognad: 4-5 år
• Dräktighet: 194-204 dagar
• Antal ungar: 1, i sällsynta fall 2
• Föda: Vattenväxter, blad, frukter, gräs och örter
• Förväntad livslängd: Upp till 42 år
• Latinskt namn: Choeropsis liberiensis

Det nyaste tillskottet i familjen
Dvärgflodhästen är en utrotningshotad art, så alla bebisar är välkomna, men det är inte världens enklaste konst för dvärgflodhästen att få barn. I sin naturliga miljö är dvärgflodhästar ensamlevande djur som bara samlas för att para sig med varandra. Här måste hanen sniffa upp den dräktiga honan genom att lukta på hennes övergivna avföring, men på Zoo är det lyckligtvis lättare för paret att hitta varandra. På Aalborg Zoo har vi haft tur med vårt dvärgflodhästpar, som trivs i varandras sällskap, vilket har resulterat i flera ungar genom åren. Hanen Chip, som är en mogen herre på över 30 år, har också blivit far till andra ungar tidigare, inklusive Microchip, som du kan träffa på Givskud Zoo och Thug, som bor på London Zoo - och eftersom dvärgflodhästar vanligtvis blir omkring 45 år gamla finns det fortfarande en chans för fler ungar från Chip och honan Nala. Ungarna är tillsammans med sin mamma i 1,5-2 år. Efter det tappar hon intresset för dem och börjar vara lite hårdhänt mot dem, och då måste vi hitta ett annat zoo för dem att vara i. Det börjar tidigast med hanungarna, medan hon accepterar honungarna lite längre.

Värme och kärlek
Dvärgflodhästen lever i sumpiga regnskogsområden i Västafrika, så om man vill hålla en dvärgflodhäst måste man först och främst se till att miljön är varm och fuktig. Anläggningen på Aalborg Zoo hålls därför på en konstant temperatur på 23 grader året runt och vattnet i poolen på 22 grader. Luftfuktigheten upprätthålls av ett automatiskt "regnsystem" som vattnar de många planteringarna i byggnaden varje morgon. Utomhussystemet används bara när temperaturen är över 8 grader, annars riskerar dvärgflodhästarnas hud att spricka. En annan viktig faktor är att djurskötarna använder sin röst när de är med dem. Dvärgflodhästarna har nämligen en otrolig hörsel, men de ser inte så bra, så djurskötarna pratar alltid med dem när de är hos dem, och därför känner djuren igen deras röster och är bekväma med dem. Även om dvärgflodhästarna kan vara farliga djur är det möjligt för djurskötarna att interagera med dem så länge de har mat med sig. Om djurskötarna behöver flytta dem utanför anläggningen följer de bara efter dem om det finns en hink med mat som belöning. Även om djuren känner igen deras röster kan djurskötarna inte gå för långt bort och de kan inte bara kalla på djuren och förvänta sig att de ska komma. Därför rör de sig tyst när de är där och pratar så att dvärgflodhästarna kan höra dem och inte blir skrämda när de får syn på dem.

Stå inte i vägen för en flodhäst
Stora flodhästar lever i flockar där man måste försvara sin plats i hierarkin. Därför kan de vara mer aggressiva. Dvärgflodhästen däremot lever ensam och är inte aggressiv, men den flyr om den upplever fara, och den är farlig om man står i vägen för den. Det är därför viktigt att djurskötarna är noga med att göra dvärgflodhästarna medvetna om sin närvaro, annars kan djuren bli rädda och leta efter en flyktväg. Vattnet är deras trygga plats, och därför ser djurskötarna alltid till att inte gå mellan dem och vattnet. När djurskötarna går in i dvärgflodhästarnas inhägnad är det alltid med ett syfte och aldrig bara för skojs skull. De måste hålla ett öga på djuren när de rör sig där inne, eftersom de rör sig tyst och plötsligt kan ställa sig på sidan. Särskilt de söta bebisarna kan lätt frestas att göra ett mysigt besök i dvärgflodhästens inhägnad, och bebisarna är också ganska lekfulla och gillar att busa med djurskötarna. Men för säkerhets skull är det viktigt att hålla sig på avstånd, annars kan djuren uppfatta djurskötarna som sina lekkamrater. Djuren väger någonstans mellan 200 och 300 kilo, och du vill inte vara lekkamrat med ett djur i den storleken. Istället kan djurskötarna hålla dvärgflodhästarna aktiva genom att ge dem duschar och se till att deras mat är lite svår att få tag på, så att de måste spendera längre tid på att äta. På djurparken består menyn främst av grönsaker och hö, och dvärgflodhästarna har en förkärlek för persilja. Det är alltid bra att hitta ett djurs favoritmat, så att djurskötarna kan använda det som belöning. Det är också bra att dvärgflodhästarna har valt persilja som sin favoritmat, eftersom den inte gör dem feta. Om djuren blir för feta kan de få svårt att para sig.

Kompakt med inbyggt solskyddsmedel
Dvärgflodhästen är anpassad till livet i träskmarker och är liten och kompakt byggd för att kunna ta sig igenom den täta vegetationen i regnskogen. Den stora flodhästens ögon, öron och näsa är placerade högt upp på huvudet eftersom den tillbringar mycket tid i vattnet. Det gör att den kan vara nästan helt nedsänkt i vattnet och ändå andas och hålla utkik efter faror. Dvärgflodhästen däremot lever mestadels på land och är därför annorlunda byggd med näsa och ögon placerade något lägre på huvudet. Dvärgflodhästen utsöndrar ett sekret genom huden som håller huden återfuktad, skyddar mot solljus och har en antibakteriell effekt, så att sår och skärsår läker snabbt. Och det är också ganska praktiskt om man bor i en tät regnskog. Sekretet utsöndras genom hudens porer över hela kroppen och kan ge dvärgflodhästen en nästan regnbågsliknande lyster i solljus. Vätskan är rödaktig till färgen, så man trodde tidigare att dvärgflodhästen svettades blod.