Asiatisk dvärggudinna

Den asiatiska dvärguttern är den minsta av alla utterarter och skiljer sig från andra uttrar genom att den inte har någon simhud mellan tårna. Dvärguttern lever i våtmarker som floder och mangroveträsk och livnär sig på skaldjur och andra små vattenlevande djur. Men den fångar och äter också ormar, råttor och insekter.

Dvärgödlan är utrustad med en bra uppsättning tänder som arbetar effektivt för att krossa skaldjurens hårda skal. Dvärgödlor har dock observerats i djurparker där de använder en smart taktik för att undvika att bli "nafsade" av musslorna; de placerar den stängda (och fortfarande levande) musslan i solen och väntar på att den ska öppna sig!

Beroende på födotillgången lever dvärguttrar i grupper om upp till 12 individer, där gruppmedlemmarna kommunicerar med varandra med hjälp av olika läten. Studier av ljuden mellan uttrar har identifierat minst 12 olika läten, allt från hälsningsläten till larmläten. Individer i fångenskap är ofta monogama, vilket innebär att de parar sig för livet.

Den asiatiska dvärggeten är kategoriserad som sårbar på IUCN:s rödlista. Förlust av livsmiljöer, föroreningar och överfiske av födokällor är de största hoten mot arten. Uttern jagas också i vissa områden för sin vackra och täta päls och för den illegala husdjursindustrin i Asien, där den är den mest populära utterarten.

Utbredning: Våtmarker i Syd- och Sydostasien
Population: Populationen minskar och arten är förklarad som sårbar för utrotning
Vikt: 2,7 - 5 kg
Kroppslängd: 45-60 cm
Halslängd: 25-35 cm
Sexuellt mogen: Cirka 2-3 års ålder.
Dräktighet: 60-86 dagar
Antal ungar: 2-7 ungar
Föda: Främst krabbor, sniglar och fisk, men även bland annat amfibier, insekter och maskar. Födan varierar beroende på säsong.
Förväntad livslängd: Cirka 11 år i fångenskap

Latinskt namn: Aonyx cinereus